Just the way you are

Vissa människor har jag grova problem med. Att säga att jag hatar dom vore fel, att säga att jag har problem med dem är bättre, för det kan man göra något åt.

Dessa människor är sådana som först behandlar dig väl, hör av sig med jämna mellanrum och bryr sig om dig, så länge det passar dom. Sedan låtsas dom som att man inte finns, gör saker dom VET kommer att irritera dig, är allmänt nonchalanta och bryr sig inte om konsekvenserna, för att sedan komma tillbaka efter ett tag och låtsas som att inget har hänt?

Bara för att dessa människorna har minnen som guldfiskar betyder inte det att du (i detta fallet jag) har det. Att människor tror att dom ska bli förlåtna så fort dom börjar prata med dig igen är helt åt fanders. Hur kan dom tro något sådant?

Just nu tycker säkert folk att jag verkar långsint, men om ni tänker efter, hur gärna vill ni umgås med någon som gång på gång sviker och försvinner så fort du behöver dom?

Jag tror att jag faktiskt mest bara är trött på människor i allmänhet.

Över till något roligare! Denna vecka har jag känt mig omåttligt populär! Sms har trillat in med jämna mellanrum, vilket i sig är överdrivet förvånande. Jag menar, jag brukar mest få enstaka ett sms då och då av antingen min tränare eller min mamma. Men denna vecka var det annorlunda. Har fått flera sms från folk jag inte pratat med på länge (kan dom passa in på ovanstående måntro? hm?) så det var oväntat. Då kommer vi till frågan...vad fan beror det på?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0