stinanorberg

Jag facineras av människor som på något otoligt sätt lyckas formulera sina annars tråkiga dagar till humoristiska, självironiska händelser som på något vis lyckas lysa upp någon annans så trista vardag, som min.

Själv känner jag mig ungefär lika intressant som en guldfisk att läsa om här på bloggen. Kanske är det så jag är? Tråkig alltså. Usch, hemska tanke. Jag gillar att tro att jag är en kul typ, så jag vill inte förstöra för mig själv nu. Så jag hoppas bara på att det är jag som är sjukt dålig på att formulera mig. Annars får jag ju lov att tänka på mig själv på ett annat sätt som "här är jag, tråkiga Stina".

Nej, glöm det. Det får aldrig hända och om det väl skulle göra det...så gräver jag ner mig först.

Nu ska jag, icke tråkiga Stina, gå och göra något icke tråkigt. Så som att öh....använda katten som golvmopp när jag städar eller dylikt.